Author Archives: Anna

Stressad

Jag ska utbilda mig för att fördjupa mina kunskaper om läkemedel och sjukdomar för en mer klinisk inriktning. Ett nytt kapitel i mitt liv. Jag är stressad. Det var länge sedan jag studerade i Uppsala. Då hade jag turen att det gick lätt och bra. Men denna gång. Kommer jag kunna lära mig någonting? Jag har precis introducerat mig till det digitala studentlivet. Kurslitteraturen har jag. Jag har köpt anteckningsblock precis som jag mindes att jag gjorde då. En pärm också. Jag känner mig lyckligt lottad och jag är redo för studier på måndag.

Vi är i en något underlig situation just nu. Ukraina är mer eller mindre omringat av ryssar. NATO går på tå. President Biden säger att Putin kan invadera Ukraina när som helst. Det är detta som påverkar världsekonomin just nu. Inte pandemin. Världen är orolig för krig. Jag gillar inte att man låter Ryssland invadera Ukraina och sedan se hur det utvecklar sig. Men så är det tydligen.

Ja, ja. Eftersom jag alltid har varit intresserad av historia så kan jag inte låta bli att inte följa med i nyheterna. Det säkerhetspolitiska läget är mycket spänt. Diplomatin verkar i det tysta.

Det är populärt med utbildningar nu under pandemin har jag fått veta. Jag cyklade alltid i Uppsala. Nu blir det för första gången buss. Eller allra helst promenader om det finns tid. Jag är stressad!

Putin 🇫🇷!

Merdre! Jag har alltid gillat språk. När jag var i Frankrike lärde jag mig om ”jeux de mots”. Hur man leker med ord. Nyligen såg jag i nyheterna att Putin och Macron skulle träffas. Jag började faktiskt skratta. Men jag hindrade mig själv och jag blev påmind om allvaret i den nuvarande situationen. Ända sedan den här pandemin började har jag insisterat att detta är ett politiskt virus. När Omicron virus varianten dök upp tänkte jag direkt på president Macron, och lite senare träffades Macron och Putin.

Jag har varit väldigt försiktig under hela den här pandemin eftersom jag känner till de negativa konsekvenserna av att bli sjuk i covid-19. Många människor lider, och många människor har gått bort. Det är viktigt att påminna sig om detta. Jag fick min tredje dos den här veckan och jag hoppas att folk vaccinerar sig.

För några veckor sedan förlorade jag min fina Lady. Jag har tänkt mycket på henne. Hon har varit med mig hela tiden från när jag började skriva. Mycket hängiven och alltid min supporter. Det kommer att ta tid för mig att börja skriva igen. Under tiden skriver jag här. Hittade den här bilden på henne och även musik som jag spelar till hennes minne.

I mitten av covid-19 pandemi?

Skandinaviska länder, inklusive Sverige, öppnar upp samhället och pandemi restriktionerna reduceras. Jag tycker att det här är ett bra beslut. Vi har lärt oss hur vi skyddar oss mot viruset, även om Omicron är väldigt smittsamt. Om du är sjuk ska du stanna hemma. Tvätta händerna. Håll avstånd. Och så vidare.

Jag tycker dock att vi bör fortsätta att betrakta denna pandemi som om att vi är mitt uppe i den. Det är inte över, men vi har lärt oss hur vi ska leva och hantera den. Jag är trött på att leva mitt liv med restriktioner, men jag kommer fortsätta leva som om Omicron är närvarande.

På grund av restriktioner har det varit svårt att gå på träning men i eftermiddags hade jag tur och fick lite styrketräning. På torsdag ska jag ta min tredje dos – är du vaccinerad?

Var försiktig 🐾

För inspiration till utbildning och immateriella tillgångar

Folk som känner mig vet att jag gillar att studera. Ibland är jag på landet där jag faktiskt började skolan. Jag hittade några gamla foton som jag delar med mig. Det var alltid en mycket viktig dag när skolan slutade för sommarlovet. Vi hade traditionen att promenera från skolan och sedan till kyrkan där vi firade in sommaren med sommarsånger. Efter det åt vi mycket tårta. Jag var blond mina allra första år. Ja, efter viss tvekan vågar visa det här gamla fotot. Mina vänner från skolan och vår lärarinna.

Jag var intresserad av att lära mig om världen tidigt i livet. Och är fortfarande. I vår kommer jag återvända till studierna i Uppsala. Mycket studier. Det sägs vara campus studier vilket innebär att jag måste vara på universitetet många timmar varje dag. Jag ser fram emot detta väldigt mycket. Jag kommer att fördjupa mina kunskaper om olika sjukdomar och vilken farmakologisk behandling som finns idag. I korthet kallas detta klinisk farmaci. Min kunskap kommer att hjälpa att optimera hälsa och allmänt välbefinnande hos patienter.

Kanske kommer vi att ha lite zoom utbildning från Uppsala på grund av pandemin. När det gäller den nuvarande Omicron-Covid situationen tycker jag att den mest intressanta frågan är om den ska fortsätta att klassas som en allmänfarlig sjukdom. Var ska gränsen dras? När kan det ses som en förkylning om man blir smittad? Jag måste kritisera FHM (folkhälsomyndigheten) för att inte kunna förutse denna massiva spridning av viruset efter jul och nyår. Nu måste vi leva med så många restriktioner och riktlinjer. Livet är begränsat.

Jag ska dock snart ta min tredje dos av vaccinet. Jag är medveten om möjliga biverkningar, men om jag blir smittad kan jag få en känsla av vanlig förkylning och inte bli inlagd på sjukhus.

Var försiktig 🐾

Liv och död

Jag har förlorat min käraste Lady. Hon har varit sådan fin hund. Alltid trogen, alltid glad, alltid söt. Hon led av en allvarlig infektion i livmodern. Det var hemskt att fatta beslutet med veterinären att avsluta hennes lidande. Jämfört med många hundar har hon haft ett mycket bra liv och hållit sig frisk. I människoår blev hon 84 år gammal. Jag tvekade att skriva om detta eftersom det är ganska smärtsamt. Men jag vet att det är många som går igenom samma situation. Det var väldigt tufft, men jag höll min fina hund när hon somnade. Det minsta jag kunde göra för henne.

Hon skyddade alltid trädgården, och jag delar med mig av ett foto på Lady och Tippa. De var som sydafrikanska Rhodesian Ridgebacks. De tillhör gården. Om huset säljs följer Rhodesian Ridgeback med huset. Både Lady och Tippa tillhör huset och de är begravda där. Hundar är människans bästa vän och de har kortare liv. Bara att acceptera.

Livet fortsätter och måste göra det. Igår såg jag en hund, och flera inklusive mig själv undrade var dess matte var. Jag blev orolig för hunden och försökte skydda den från bilar. Till slut dök hundens matte upp och berättade att det är en väluppfostrad hund som inte springer ut på gatan.

Många läsare har frågat om ett foto på mig. Äntligen har jag lagt till ett foto. Med mycket hjälp från min internet support såklart. Jag tänkte att inte ha med hundar, men de kommer alltid att finnas med mig.

Samtidigt pågår en pandemi. När upphör mutationerna? Varför så många mutationer? Människor dör, men inte samma utsträckning som tidigare eftersom fler vaccineras. Putin är på väg att annektera Ukraina. Mycket allvarligt eftersom det enligt mig även är en attack mot EU och USA.

Var försiktig 🐾