EnglishFör att kunna gå framåt behöver jag minnas, analysera och hitta ny riktning. En liten uppförsbacke har alltid drivit mig framåt. Trivs bäst då. Nya läkemedel i den farmakologiska verktygslådan behövs alltid och för det behövs grundforskning. Jag har fina minnen från åren inom experimentell farmakologisk forskning. De resultatlösa och jobbiga dagarna är bortglömda. Forskning är krävande och mycket tid tillbringas på laboratoriet.
Vid Uppsala universitet föreläste Professor Jarl Wikberg i farmakologi och berättade om digoxinets farmakokinetik och farmakodynamik – ett läkemedels öde i kroppen (absorbtion, distribution, farmakologisk verkan och elimination). Hjärtglykosiden digoxin (se nedan) har mer än 24 timmars halveringstid vilket är relativt många timmar för ett läkemedel. Idag finns den fortfarande kvar i kliniken och med ett litet blodprov kan man justera så dosen blir rätt. Tar man för mycket blir det toxiskt, tar man för liten dos har man ingen effekt. Man brukar tala om ett så kallat terapeutiskt fönster. Jag tyckte det var väldigt spännande att en växt kunde stärka hjärtats sammandragningsförmåga.
Professor Wikbergs forskningsgrupp hade klonat och sekvenserat den första G-protein kopplade melanocortin (MC) receptorn i hjärnan hos gnagare. Det lät intressant och jag tillbringade en termin på hans avdelning där jag var på labbet. Tillslut fick jag fram resultat om att MC-3 och MC-4 receptorerna hade relativt tydliga lokalisationer i hjärnan. Att få fram resultat som var konkreta och ingen annan sett tidigare sporrade mig att söka vidare. Det var unikt att uppleva det ingen annan i världen hade sett tidigare.
Jag avslutade min apotekar utbildning med praktik i Göteborg och hade sedan tur att hitta en doktorand utbildning. Denna forskargrupp ledd av Professor Jörgen Engel hade anslag från National Institute of Health (NIH) i USA vilket är ett internationellt erkännande. Jag skulle få ägna mig åt beroende forskning.
Alla vid avdelningen för Farmakologi talade om Professor Arvid Carlsson. Han kanske nämndes i Uppsala under farmakologikursen men ingenting jag minns. Jag undrade förstås vem denna forskare var. Alldeles i inledningen av mina studier var jag med på ett avdelningsmöte. Jag lyssnade, och helt oförberedd fick jag frågan vad mitt forskningsområde skulle bli.
Engelska talades och jag svarade snabbt någonting om att jag skulle studera nikotinreceptorers betydelse vid alkoholberoende. Min handledare tillrättavisade mig genast och tillade någonting om att jag var i hans ”research group”. Den gamla skolan kändes i väggarna. Lite som den träbänk med lock som jag hade i grundskolan där skol krita dammade i luften. Jag blev nervös eftersom jag var ny på avdelningen och tittade snabbt ner i mina anteckningar. Det är mitt enda möte med denna pionjär inom neurofarmakologi. Inte bara monoaminerga upptäckter utan även framläggande av kemisk transmission i centrala nervsystemet bland annat.
Jag förstod inte förrän senare vilken betydelse Professor Carlsson har haft för de läkemedel som idag finns inom terapiområden såsom centrala nervsystemet, mage och hjärta-kärl. Hans idéer användes på olika läkemedelsföretag och mynnade ut i läkemedelsterapier som idag är i klinisk praxis världen över. Hur kunde jag ha missat detta under åren i Uppsala? Jag påminns dagligen av hans forskar gärning i mitt vardagliga arbete.
Under mina år som doktorand fascinerades jag av Goodman & Gilman’s farmakologibok. Det som är en sanning idag kan vara omvänt eller oväntat nytt imorgon. Jag läste massa litteratur om olika nikotinreceptorer och deras funktionella betydelse. Det är välkänt att alkoholintag är högre hos de som använder nikotin och det är denna observation som var till grund för vidare top-down analys. Nikotin receptorn är en jonkanal som fylogenetiskt är väldigt gammal. Hur skulle jag kunna på cellulär nivå kunna visa vilken/a nikotinreceptorer som är av betydelse i alkoholens belönande egenskaper? Från beteende till cell.
Min opponent i Göteborg 2004 var Professor Agneta Nordberg som är både läkare och apotekare (se ovan). Hon ägnar sitt liv till att förstå den bakomliggande patologin och med hjälp av bildteknik och att i tidigt stadium diagnostisera Alzheimers sjukdom. Acetylkolinförande neuron försämras vilket leder till bland annat minnes svårigheter. Hösten 2014 lyssnade jag på en av hennes föreläsningar vid Karolinska Institutet i Stockholm. Där presenterade hon hur man kan visa amyloida plack med hjälp av hjärnavbildning (PET-positronemissionstomografi) för att lättare kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom (se nedan).
Under de år jag ägnade mig åt experimentell farmakologi i Göteborg följde jag utvecklingen inom genetik. Receptorer hade klonats och sekvenserats. Man började studera olika geners betydelse för till exempel nikotinberoende. Från första cell till att senare studera förändringar i t ex beteenden och andra mätbara parametrar som rörelse aktivitet och biomarkörer. Min handledare rekommenderade en bok om hur Watson & Crick 1953 kunde göra sin stora upptäckt som jag med stort intresse genast läste.
All den kunskap jag samlade på mig under åren mynnade ut i min bok ´Generationer´. Intressant nog är man idag ense om att en arktisk förekommande mutation kan leda till en aggressiv form av Alzheimers sjukdom. Det är relativt ovanligt med en mutation som så tydligt leder till sjukdom. Idag har man lyckats finna antikropp som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Man vet utan tvivel att tidig intervention är viktig för att bromsa sjukdoms utvecklingen.
Möjlighet att söka litteratur är oerhört grundläggande. En av de tidiga målsättningarna med min dagbok var att verka för frihet på internet. Det som nu har upphört i Iran. För någon månad sedan kunde jag inte söka litteratur som vanligt (se nedan). President Trump hade dragit ner på forskningsanslag i USA. I skrivande stund verkar allt ha återgått till det normala!
Boken ´Generationer´var en utmaning att skriva där jag ständigt letade efter ord och synonymer för att beskriva allt från minsta molekyl till funktion med en vokabulär som jag många gånger ifrågasatte. Jag är lycklig över att kunna skriva, och kommande år är min utmaning att med enbart humaniora beskriva geners samspel med omgivande miljöfaktorer som t ex relationer människor emellan. Det kommer som vanligt att ta många år. Hoppas ni vill fortsätta följa med på detta!
-
-
- Biologi (On cholinergic mechanisms involved in ethanol reinforcement) 2004
- Biologi + Humaniora (Generationer + Tid för Frihet) 2018
- Humaniora ( ) ????
-