Iran utövar psykologisk krigsföring när de stänger ner all kontakt med omvärlden. Detta påverkar indirekt oss alla. Genom att skriva så verkar jag för yttrandefrihet som råder i Sverige. Det fria ordet är värt att försvara. Frihet under ansvar.

I veckorna framöver kommer det att bli lite ommöblering på denna blogg. Jag vill tacka Philip i Malmö som har varit min data-support i många år. Nu får jag hjälp av Michael och Peter. Vi kommer att bygga om en del och vi har en migrering av bloggen på gång. Jag kommer även att återuppta mitt twitter konto som kommer att bli min mikroblogg framöver. När jag tittade på vad jag har twittrat på X tidigare så blev jag nostalgisk. Det var min bok Generationer som jag skrev, och jag hade min söta hund Lady (se nedan). Nu är det hunden Molly som kommer att följa mig åren framåt. Hon har så mycket energi och det smittar.

 

 

Jag har alltid varit internationellt intresserad och jag gillar att lära mig från olika personer som jag möter (se nedan). Avslutar veckan med att dela en bild från augusti 2025 där jag hade en trevlig kväll! Vi behöver hjälpas åt för att hålla samman i dessa oroliga dagar.

 

För att kunna gå framåt behöver jag minnas, analysera och hitta ny riktning. En liten uppförsbacke har alltid drivit mig framåt. Trivs bäst då. Nya läkemedel i den farmakologiska verktygslådan behövs alltid och för det behövs grundforskning. Jag har fina minnen från åren inom experimentell farmakologisk forskning. De resultatlösa och jobbiga dagarna är bortglömda. Forskning är krävande och mycket tid tillbringas på laboratoriet.

Vid Uppsala universitet föreläste Professor Jarl Wikberg i farmakologi och berättade om digoxinets farmakokinetik och farmakodynamik – ett läkemedels öde i kroppen (absorbtion, distribution, farmakologisk verkan och elimination). Hjärtglykosiden digoxin (se nedan) har mer än 24 timmars halveringstid vilket är relativt många timmar för ett läkemedel. Idag finns den fortfarande kvar i kliniken och med ett litet blodprov kan man justera så dosen blir rätt. Tar man för mycket blir det toxiskt, tar man för liten dos har man ingen effekt. Man brukar tala om ett så kallat terapeutiskt fönster. Jag tyckte det var väldigt spännande att en växt kunde stärka hjärtats sammandragningsförmåga.

 

 

Professor Wikbergs forskningsgrupp hade klonat och sekvenserat den första G-protein kopplade melanocortin (MC) receptorn i hjärnan hos gnagare. Det lät intressant och jag tillbringade en termin på hans avdelning där jag var på labbet. Tillslut fick jag fram resultat om att MC-3 och MC-4 receptorerna hade relativt tydliga lokalisationer i hjärnan. Att få fram resultat som var konkreta och ingen annan sett tidigare sporrade mig att söka vidare. Det var unikt att uppleva det ingen annan i världen hade sett tidigare.

Jag avslutade min apotekar utbildning med praktik i Göteborg och hade sedan tur att hitta en doktorand utbildning. Denna forskargrupp ledd av Professor Jörgen Engel hade anslag från National Institute of Health (NIH) i USA vilket är ett internationellt erkännande. Jag skulle få ägna mig åt beroende forskning.

Alla vid avdelningen för Farmakologi talade om Professor Arvid Carlsson. Han kanske nämndes i Uppsala under farmakologikursen men ingenting jag minns. Jag undrade förstås vem denna forskare var. Alldeles i inledningen av mina studier var jag med på ett avdelningsmöte. Jag lyssnade, och helt oförberedd fick jag frågan vad mitt forskningsområde skulle bli.

Engelska talades och jag svarade snabbt någonting om att jag skulle studera nikotinreceptorers betydelse vid alkoholberoende. Min handledare tillrättavisade mig genast och tillade någonting om att jag var i hans ”research group”. Den gamla skolan kändes i väggarna. Lite som den träbänk med lock som jag hade i grundskolan där skol krita dammade i luften. Jag blev nervös eftersom jag var ny på avdelningen och tittade snabbt ner i mina anteckningar. Det är mitt enda möte med denna pionjär inom neurofarmakologi. Inte bara monoaminerga upptäckter utan även framläggande av kemisk transmission i centrala nervsystemet bland annat.

Jag förstod inte förrän senare vilken betydelse Professor Carlsson har haft för de läkemedel som idag finns inom terapiområden såsom centrala nervsystemet, mage och hjärta-kärl. Hans idéer användes på olika läkemedelsföretag och mynnade ut i läkemedelsterapier som idag är i klinisk praxis världen över. Hur kunde jag ha missat detta under åren i Uppsala? Jag påminns dagligen av hans forskar gärning i mitt vardagliga arbete.

Under mina år som doktorand fascinerades jag av Goodman & Gilman’s farmakologibok. Det som är en sanning idag kan vara omvänt eller oväntat nytt imorgon. Jag läste massa litteratur om olika nikotinreceptorer och deras funktionella betydelse. Det är välkänt att alkoholintag är högre hos de som använder nikotin och det är denna observation som var till grund för vidare top-down analys. Nikotin receptorn är en jonkanal som fylogenetiskt är väldigt gammal. Hur skulle jag kunna på cellulär nivå kunna visa vilken/a nikotinreceptorer som är av betydelse i alkoholens belönande egenskaper? Från beteende till cell.

 

 

Min opponent i Göteborg 2004 var Professor Agneta Nordberg som är både läkare och apotekare (se ovan). Hon ägnar sitt liv till att förstå den bakomliggande patologin och med hjälp av bildteknik och att i tidigt stadium diagnostisera Alzheimers sjukdom. Acetylkolinförande neuron försämras vilket leder till bland annat minnes svårigheter. Hösten 2014 lyssnade jag på en av hennes föreläsningar vid Karolinska Institutet i Stockholm. Där presenterade hon hur man kan visa amyloida plack med hjälp av hjärnavbildning (PET-positronemissionstomografi) för att lättare kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom (se nedan).

 

 

Under de år jag ägnade mig åt experimentell farmakologi i Göteborg följde jag utvecklingen inom genetik. Receptorer hade klonats och sekvenserats. Man började studera olika geners betydelse för till exempel nikotinberoende. Från första cell till att senare studera förändringar i t ex beteenden och andra mätbara parametrar som rörelse aktivitet och biomarkörer. Min handledare rekommenderade en bok om hur Watson & Crick 1953 kunde göra sin stora upptäckt som jag med stort intresse genast läste.

All den kunskap jag samlade på mig under åren mynnade ut i min bok ´Generationer´. Intressant nog är man idag ense om att en arktisk förekommande mutation kan leda till en aggressiv form av Alzheimers sjukdom. Det är relativt ovanligt med en mutation som så tydligt leder till sjukdom. Idag har man lyckats finna antikropp som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Man vet utan tvivel att tidig intervention är viktig för att bromsa sjukdoms utvecklingen.

Möjlighet att söka litteratur är oerhört grundläggande. En av de tidiga målsättningarna med min dagbok var att verka för frihet på internet. Det som nu har upphört i Iran. För någon månad sedan kunde jag inte söka litteratur som vanligt (se nedan). President Trump hade dragit ner på forskningsanslag i USA. I skrivande stund verkar allt ha återgått till det normala!

 

 

Boken ´Generationer´var en utmaning att skriva där jag ständigt letade efter ord och synonymer för att beskriva allt från minsta molekyl till funktion med en vokabulär som jag många gånger ifrågasatte. Jag är lycklig över att kunna skriva, och kommande år är min utmaning att med enbart humaniora beskriva geners samspel med omgivande miljöfaktorer som t ex relationer människor emellan. Det kommer som vanligt att ta många år. Hoppas ni vill fortsätta följa med på detta!

 

1. 1. 1. Biologi (On cholinergic mechanisms involved in ethanol reinforcement) 2004
      2. Biologi + Humaniora (Generationer + Tid för Frihet) 2018
      3. Humaniora (  ) ????

 

---

OBS! Jag har inte med några vetenskapliga referenser då det skulle ta mig åtminstone en vecka att sammanställa eftersom det finns så många.

Anna, har utöver sitt arbete som förskollärare, precis som mig, ett stort fritidsintresse nämligen sång. Hon sjunger mycket opera medan jag skriver på min fritid. Jag ser fram emot att fortsätta lyssna på fler musikstycken!

Jag skriver. Boken ´Generationer´ med min diktsamling skulle avslutas med en resa till Israel. Oroligheterna i Ukraina smittade av sig och jag fick istället omgruppera och resa till Frankrike (Nice) och Spanien (Barcelona). Oroligheterna i mellanöstern har verkligen tagit fart med fundamentalister som tar till vapen och död. Den iranska regimen svarar med att tysta ned sin befolkning för att utesluta kontakt med omvärlden. I stundens hetta får President Trump samtidigt informellt dela Norges fredspris med Venezuelas oppositions ledare María Corina Machado. Det förhindrade förmodligen att USA handgripligen skulle involvera sig militärt i mellanöstern.

I dessa oroliga tider behövs sysselsättning. Eftersom jag bara kan betrakta och inte hjälpa så infinner sig en känsla av hjälplöshet. Hur kan vi vanliga människor stödja vanliga människor i nöd i andra länder? Vi behöver någonting att göra. Jag har sedan länge preppat en låda med förnödenheter i huset på landet. Huset där jag växte upp som var flyktingförläggning för judar under andra världskriget.

Min väninna har rest till London för att underhålla sina kliniska kunskaper på sjukhus. Jag kommer snart att resa fram och tillbaka. Kunskap behöver stadigt uppdateras för att vara i topp. Hon är läkare och jag apotekare. För att resa till UK så krävs det numera ett inrese tillstånd. Jag fyllde i ansökan, bifogade mitt pass men sen? Det behövs en selfie. Osminkad ville jag inte vara, men vänta! Jag testar att skicka en selfie som jag redan har.

Min ansökan blev godkänd med fotot nedan. Halsbandet fick jag i gåva av mina kollegor på avdelningen för Farmakologi. Jag kommer att behöva förnya mitt pass innan jag reser till Nepal. Förmodligen krävs visum där med. Professor Trilok Pati Thapa (Thapa) och jag har haft kontakt någon gång varje år under 20 års tid. Han besökte avdelningen för Farmakologi i Göteborg och jag fick i uppdrag att visa honom vår forskningsgrupps pågående forskning.

Framgång i dagens medicinska behandlingar inom neurofarmakologi beror till stor del beroende av djurexperimentella försök. Jag arbetade med möss och använde microdialys för att studera dynamiken mellan acetylkolin och dopamin. Han fick träffa mössen som föredrog alkohollösning framför vatten och inte minst de möss som endast ville dricka vatten. Thapa fick även se avancerad teknik för att detektera neurotransmittorer. Balansen mellan acetylkolin och dopamin är delikat. Det kommer jag med perspektiv skriva om vid ett senare tillfälle.

Jag blev varm om hjärtat när Professor Thapa föreslog att hans dotter ska visa mig runt i Kathmandu. Jag frågade om jag får skriva här om honom och Nepal och det får jag! Min väninna berättade att Buddah är född i Nepal vilket jag också kommer att anknyta till. Under dessa år har jag försökt att förstå religion och denna resa kommer kan klargöra ännu mer.

När jag skrev min avhandling i Göteborg så ville jag sammanfatta begreppet beroende i en mening. Det blev `lustens triumf över förnuftet´. Molekylärbiologiskt skrivet är det serotonerga neuron som förlorar kontroll över dopaminförande nervceller. Jag kommer även att leta efter växten som bär på reserpin i Nepal eller Indien. Det kan inte vara en slump att det finns en växt som så kraftfullt kan blockera återupptaget av monoaminer i den synaptiska klyftan.

Avslutningsvis vill jag anknyta till dagens internationella militanta operationer. Jag hoppas verkligen att militära ledare inte blir alltför – vad ska jag säga- berusade av makt.

Var försiktig 🐾

 

Igår var det den Tjugondag Knut, den officiella dagen när julen är slut. Bort med julpynt! Nu är det bara några jobbiga månader framåt med mörker och snöblandat regnväder som idag. Om vintern ändå kunde få landa i lugn och ro några dagar. Vore underbart med snö i gnistrande solsken.

En höjdpunkt under julen var när Anna (inte jag) sjöng julsånger på juldagen på landet. Traditionsenligt brukar det bli ett besök i kyrkan under julen. Hon hade haft lite hosta så hon valde bort några sånger men vi fick äran att lyssna på tre julsånger. Fantastisk sång med brett register som alla vet som har lyssnat på henne. Själv mindes jag de gånger jag var med i skolkören i samma kyrka. Om man sjöng lite fel så gjorde det inte så mycket eftersom vi var så många som sjöng.

Jag skyndar mig att skriva några rader innan det blir för sent att dela det fina stämnings fyllda fotot nedan. Nytt år har börjat, och även ett nytt träningsår för mig personligen. Jag hoppas kunna vandra lite på landsbygden i Nepal till hösten. Inte klättra i bergen men njuta av de vackra bergen. Ser mycket fram emot resan. Och spännande även att få inblick i skolan i Kathmandu.

Var försiktig 🐾

 

December är alltid så intensiv månad för mig. Månaden när jag tänker extra mycket på vänner och familj. En stor händelse för mig 2025 var att jag bytte jobb. Efter att ha varit många år inom samma företag var det ett stort steg. Mina tidigare kollegor vill fortfarande vara mina vänner och det är jag väldigt glad över.

När jag jobbade i Göteborg för många år sedan, fick jag en ny vän från Sri Lanka. Vi slutade våra jobb ungefär samtidigt där. Hon reste till Storbritannien och jag hälsade på henne många gånger. Vi besökte Dovers vita klippor bland annat. Vår vänskap består och jag fick träffa hennes familj på min födelsedag i Stockholm mellan jul och nyår. Kallt och mycket snö. Motsatsen till Sri Lanka.

Hennes systers barn hade så fina presenter till mig som ni ser nedan. De förstår visst att jag gillar hundar! Perfekt avslutning på mitt år 2025 som varit i konstens tecken. Jag önskar att jag också hade talang att teckna. Ersätter denna förlust med att använda min kamera istället.

Jag fick en sådan fin födelsedags tårta. Medan vi mumsade på den så diskuterade vi för och nackdelar med att använda medicin för att sänka våra blodfetter. Denna dag var ett undantag. Nästa år är ett nytt år med nya möjligheter resonerade vi. Förändring av kost i tre månader. Kan göra underverk för att undvika kolesterolsänkande medicin som statiner.

Idag snöar det ordentligt. Perfekt dag för att vara hemma och läsa och skriva. Mina år i Göteborg gav mig fina vänner. En smula av Göteborg finns även i Stockholm juletid. Jag har hittat en affär där jag kan köpa de åtråvärda hemliga pepparkakorna som man beställer redan sommartid i Göteborg. Receptet som till och med är inlåst i bankfack vill jag minnas.

Jag hoppas att oroligheterna i världen klingar av år 2026. Ser så mycket fram emot att resa till Nepal och besöka en vän som jag också fick i Göteborg genom åren på avdelningen för Farmakologi.

Önskar en god fortsättning på 2026 ✨

 

Jag är fascinerad av tid som en del av mitt medvetande. Att ett år kan kännas som en sekund. Jag bläddrar bland mina foton från det gångna året. Trumps handelstullar har påverkat den globala handeln och därmed även vår vardag. Det krävs en stor förändring inom Europa och vi måste resa oss och stärka oss mot Öst och Väst. Jag hoppas innerligt att Europa inte blir hänvisat till väntrum när Trump förhandlar med Ryssland och Volodymyr Zelenskyy. Det måste finnas militär-politisk balans för en stabil fred. Underrättelsetjänst i olika länder meddelar att det finns risk för att Ryssland angriper ett NATO land inom några år. Vilket land tänker jag då?

Mitt andra resmål i år efter USA var Frankrike. ”Vi kommer aldrig att sluta försvara fred” läser jag i de franska nyheterna. Nu har man nästan glömt att nazisterna faktiskt ockuperade Paris på 1940-talet. Är det Vladimir Putins mål att skriva in sig i historien i världens böcker? Jag lyssnar på nyheterna, följer olika analyser och försöker förstå vad som händer.

Nu är det julmånad och vi är trötta på krig som är långt borta men ändå så påtagligt nära. Julen är här och jag hoppas att det blir en fin traditionell helg för återhämtning och julfrid. Mina tankar är i 2026. Jag håller på och får teknisk hjälp med denna sida. Lite förändring på gång, och jag ser även fram emot en resa till Kathmandu till hösten 2026. Även att 2026 avslutas med fler svar än frågor.

Den första snön kom idag och det behövde jag verkligen. Jag är fortfarande kvar i hösten, ungefär september, och har inte förstått att det är mindre än två veckor kvar till första advent. Det innebär att jag behöver ta fram lite julpynt för att lysa upp december. Jag letade igår efter en fin julsång för att få rätt stämning och hittade av en slump denna. Så mysig!

Korruption hit och dit. Sverige har lämnat bistånd till SIDA. Det har nu visat sig att det direkt har varit stödjande för Hamas. Vilken cirkus! Direkt hjälp på plats och inga mellanhänder är det bästa sättet att stödja. Jag minns att jag var bestört över att Hamas hade attackerat en Israelisk musikfestival (Massakern vid musikfestivalen i Re’im) som krävde många människoliv 2023. Musik och sport förenar människor över gränser. Jag minns att det gjorde ont i mitt hjärta. Det var precis som om Vladmir Putin har ett finger med i attacken.

Träning är ett bra sätt att bli av med frustration. Jag har under några veckor försökt att träna lagom. Tillåtit mig själv att se på teve och inte ha dåligt samvete över det jag egentligen borde jogga. Professor Fredrik Nyström i Linköping har fått mig att tänka över det här med måttlighet. Att tuff träning ger skador. Efter att ha reflekterat skulle jag vilja höra Professor Markus Heiligs åsikt som är en auktoritet inom beroende forskning i Linköping. Nyström tar inte hänsyn till potentiellt allvarlig beroendeutveckling av t ex vin konsumtion. Det händer mycket i Linköping.  Även på det militär-politiska planet. Efter att Volodymyr Zelensky varit i Norge mellanlandade han i Linköping och träffade Ulf Christersson. En överenskommelse om JAS plan blev resultatet av deras möte.

Efter de här veckorna kommer jag att återgå till min vanliga träning. Det är mitt liv. Jag får glädje, styrka och blir inte lika sugen på choklad. Mina matvanor blir hälsosammare. Mina belöningssystem är i balans. Jag har varit med på Stockholm Maraton två gånger och minns dem med glädje. Det är beroendeframkallande med löpning och det kan ge skador.

Vintertid är här och mörka kvällar. Normaltid. Jag fortsätter och läser och delar lite musik då och då, här Clocks med Coldplay. Mitt förra inlägg tog 6 månader att skriva så jag har haft lite paus. Ta hand om dig.

 

 

När jag skrev min förra bok ”Generationer” var jag väl påläst och uppdaterad inom biologi inom många områden, inte bara neurovetenskap. Mina naturvetenskapliga kunskaper blev förenade med mitt humanistiska intresse. År 2004, när jag var klar med min avhandling, behövde jag några år för att få perspektiv. Det har varit på samma sätt när jag blev klar 2018 med boken ”Generationer”.

Det är få sjukdomar där man finner specifika mutationer associerade till sjukdom. Alzheimers sjukdom (An overview of the genes and biomarkers in Alzheimer’s disease och även bröst cancer (Understanding genetic variations associated with familial breast cancer) är emellertid exempel där man identifierat bakomliggande mutationer som är kopplade till utveckling av sjukdom. Detta är ett komplext område där samspel med miljöfaktorer spelar roll. Temat för nästa bok är därför epigenetik.

Här måste artificiell intelligens (AI) spela en stor roll i förståelse för geners samspel med miljöfaktorer tänkte jag. Efter mail-korrespondens med Dr Lidströmer, en framstående läkare och forskare inom AI, insåg jag att man redan har hunnit mycket långt (se gärna https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-3-030-64573-1). Tack för ny inspiration.

 

Med denna insikt förstod jag att min blivande bok kommer att bli helt skönlitterär. Dessutom kändes det helt naturligt när jag i Nice, Frankrike, besökte Henri Matisse utställning. Allt föll på plats. Jag påmindes om Aristoteles (300 år f.Kr.) idéer som sedan den engelske filosofen John Locke på 1600-t spann vidare på. Locke menade att man föds som ett oskrivet blad, tabula rasa. Människans förnuft är tomt när man föds men fylls på genom bland annat erfarenhet och kunskap.

På 1600-talet hade man ingen kunskap om gener. Man förstod kanske att sjukdomar kunde ärvas inom familjer. Åtminstone på 1800-t förstod man att hemophilia (blödarsjuka) kunde ärvas eftersom den spreds inom Europas kungahus, se populärvetenskapligt:  https://en.wikipedia.org/wiki/Haemophilia_in_European_royalty#:~:text=serve%20in%20combat.-,Today,carry%20the%20gene%20for%20it. Idag vet man att det finns en ärftlig komponent i Alzheimers sjukdom och Bröst cancer. Medel livslängden har ju ökat dramatiskt som säkerligen påverkat epidemiologin.

För att återvända till AI så kommer det säkert hjälpa till med att processa stor mängd information om gener och mutationer som vi har idag. Intressant nog uppstår även frågor om vad som är mänskligt eftersom en dator via maskin inlärning kan tränas upp för att lösa en uppgift. En dator är på sätt och vis ett oskrivet blad då den allteftersom kan tränas upp.

Nåväl, jag skriver fortfarande allting själv. Det blir förmodligen lite läsning i filosofi efter att ha djupdykt i mitt eget minne. Svårt det där, att inte skriva någonting som någon annan redan har skrivit. Konstnärerna Matisse, Chagall och Picasso har gett mig nya intryck och lett mig in på nya spår.

Jag känner mig tacksam över att jag fortfarande kan och vill skriva.

Min väninna som också hade anmält sig till Tjejmilen 2025 hade tyvärr fått en skada i benet när hon skulle öka på sin träning. Skador förekommer och det är det värsta som kan hända. Oftast tidskrävande läkning. Då är det bättre att avstå från att vara med, men väldigt tråkigt för mig.

Dagen innan loppet återupptog jag en vana sedan förr. Jag gick till ett spa och tog en ansiktsbehandling. Viktigt att ta hand om sig själv och samtidigt hitta lite lugn inför loppet. Den senaste veckan hade jag dessutom tränat extra och det kändes i benen. Jag behövde vila.

Som vanligt tog jag fram träningskläder kvällen innan så det var klart till startdagen. Vädret var bra. Inget regn. Väl vid start insåg jag att jag hade glömt den härliga känslan när man väntar på sin tur att få jogga iväg för sedan ha sikte på mål. Den pirrande och ivriga känslan fanns där och jag passade på att ta några selfies.

Några veckor innan hade jag hittat ett bra sätt att träna intervaller som är väldigt jobbigt men ack så effektivt. Core och styrka hade jag med sedan tidigare. Idag har jag lite träningsvärk, men framförallt har jag bra verktyg för att fortsätta i samma anda i september. Jag känner att jag har ökat ett litet steg men det är fortfarande långt till konditionen jag hade 2020.

Igår var det så klart även festligheter efter banan. Musik och hejarop gav mer energi. Små musik ensembler efter vägen lättade upp stämningen. Ungefär som denna nedan: It ain´t over 🎶 🎶