Det har nästan blivit en vana att resa lite söderut i början av våren. Bara för säkerhets skull ifall det blir en regnig sommar. Vi är snart mitt i juli och ena dagen är det högsommar medan nästa dag så regnar det. Då är det skönt att kunna tänka på soliga dagar i maj.

Jag njuter fortfarande av de olika konstnärerna. Det blev en upplevelse i åtminstone tre dimensioner. I Antibes fick jag vänta på att Picassos museum skulle öppna efter lunchen. Det gjorde ingenting för jag fick njuta av en härlig utsikt. Azur-blå himmel som mötte hav till tonerna av en vandrande musikers spelande.

Plötsligt blev det lång kö och till biljetterna som sedan skulle öppna till konstens stenhus på berget vid havet. Väntan fylldes med olika händelser där främsta observandum var en grupp med människor från Kina som fick förtur. Jag drog nästan en suck av lättnad för det var den första kinesiska turistgrupp jag sett efter pandemins början. Ordningen är åter som den skall när man önskar att allt ska vara som vanligt igen.

Väl inne i stenhuset fanns där stora tavlor och jag hittade även en terrass där jag andades frihet. Jag tog ett djupt andetag och fortsatte min vandring genom de olika rummen. Även fast jag hade varit där i flera timmar så kändes det som en minut. Denna dimension av livet – tid – fortsätter att fascinera.

Tiden har verkligen rusat iväg och från att det har varit kallt och regnigt har vi hamnat mitt i hög sommar-värme. Allt blir enklare på något sätt när det är varmare. Jag var några dagar i södra Frankrike, Nice närmare bestämt, för en månad sedan. Det är underbart att kunna promenera längs havet. Det äldre paret på bänken på fotot nedan satt där varje dag. De var så fina på något sätt, och jag frågade om jag fick ta ett foto av dem.

Det var ljumma vindar i Nice och min plan var att se utställningar av Picasso, Chagall och Matisse. En dag till varje konstnär. Trots gott om tid så hade jag gärna stannat längre. Egentligen kan jag inte jämföra dem, men Matisse blev min favorit. Precis när jag hade sett klart hans utställning så avslutades den med fotot ovan av Matisse och hans hund.

Jag har så många foton och givetvis blev det lite tekniska problem med min kamera. Efter att ha uppdaterat en app så fungerar den igen. Jag har aldrig kunnat måla och beundrar verkligen dessa konstnärer. Det är livsverk och jag kunde följa utvecklingen av konstnärskapet över år. Vad inspirerar? Hur har samtiden påverkat målandet? Kubism, impressionism – uttryck som jag sedan länge minns men glömt innebörden av. Chagall, till exempel med så starka färg kombinationer.

Henri Matisse var visst inspirerad av Vincent van Gogh som levde på 1800 talet. Det sägs att van Goghs epilepsi behandlades med digitalis som finns i fingerborgsblomma. Här är en liten artikel som beskriver en biverkan av digitalis; den kan påverka synen så att man ser mer åt det gula hållet. Van Gogh hade en förkärlek till att måla gult och det sägs att denna biverkan kan ha varit en bidragande orsak till gula nyanser. Här är i alla fall en liten artikel med ett porträtt av hans doktor, Dr Paul Gachet, med en fingerborgsblomma ( Van gogh and the obsession of yellow- style or side effect )

Jag älskar verkligen att vara länge framför en målning och leka med tanken hur den har skapats och tagit form. Vilka historier som ligger bakom, val av färger, motiv osv. Det är lite av balsam för själen, speciellt eftersom jag själv saknar förmågan att måla.

Jag minns att påsk brukar var en solig högtid. Inte i år. Däremot tidigare i veckan kunde jag jogga lite och jag blev nöjd över att se lite solsken. Nyheter som visas är mycket om USA-protektionism. Tullar överallt. Som jag skrev tidigare är jag nöjd med handelskrig istället för krig på riktigt. När jag besökte USVI vaknade jag av att tuppar galde klockan 4 varje morgon. Dessa tuppar fick vara överallt på ön. Jungfruöarna var danska en gång i tiden, och jag avslutar med att dela en bild på en tupp med ett danskt glatt winerbröd.