Målningarna av Chagall var gigantiska. Bibliska och mycket färgstarka motiv. Det här museet skapades under hans livstid – som för övrigt är fascinerande. Det var behagligt att se starka färger. Motiven påminde mig om bibliska händelser som jag läste som sagor när jag växte upp. Minnen flätades samman med färgstarka illustrationer. Eftermiddagen gick fort och det blev snart dags att återvända.
Då var det vår och löven var nyutslagna. Dagarna börjar bli lite svalare, något som märks när vinden blåser i träden. Löven susar på ett annorlunda sätt än när de just slagit ut på våren. September har emellertid blivit en sommarmånad att räkna med. Varma, soliga eftermiddagar. Även fast det känns som om det är hundra sekunder kvar till julafton.
Jag har fortfarande inte berättat färdigt om mina upplevelser om konstutställningarna i Nice, Frankrike. Det är sant, man lever länge på minnen efter en resa. När jag reser till en stad så älskar jag att promenera i timmar. Ibland med hjälp av karta men oftast på ett ungefär, där jag åtminstone vet väderstrecken. En stadskarta kan begränsa upptäcks färden. Därför letar jag alltid vägar som ser spännande och intressanta ut.
Denna dag var jag på väg att se Chagall. Jag hade promenerat i ungefär en timme, passerat järnvägsstationen och en stor trafikerad gata i Nice. Det var straxt efter lunch och jag såg en liten gränd som väckte mitt intresse. En mikrosekund tvekade jag, men det kändes ganska säkert. Några äldre män spelade boule på min vänstra sida och på min högra sida var det en angränsande mur. Det var en relativt brant väg och några meter framför mig upptäckte jag en sk kamphund. De kan faktiskt gå till attack tänkte jag, även fast de anses familjevänliga. Jag höll ögonen på hunden ett tag och vågade mig sedan framåt.
Oväntat upptäckte jag målningar på stenväggen mitt emot grusplanen där männen spelade boule. Målningarna smälte väl in i omgivningen och när jag väl upptäckte dem så stannade jag. Intensiva sprakande färger med liv och rörelse. Jag tog några selfies som Molly lärt mig. Kände atmosfären som samtidigt gav mig en försmak till Chagalls hus och konstutställning.
Hunden sprang ned för vägen och var på tryggt avstånd. Kanske kände den att jag är van vid hundar. Jag vandrade vidare och efter några hundra meter var jag framme. Turen var med mig och museet öppnade efter att nyss varit stängt över lunchen. Nya intryck väntade näthinnan som redan fått många upplevelser under dagens utflykt.
Min associationsförmåga lät mina tankar vandra till litteraturens värld med ”Le mur” av Jean Paul Sartre. Jag tänker fortfarande på om vi har en fri vilja eller om vi är pre-destinerade de val vi gör i livet utifrån arv och miljö.
Min frisör hade gett mig information i förväg om Sallys bröllop. Det visade sig att hans syster tidigare hade gift sig i samma lokal. Jag var väl förberedd och framförallt så sade både Jack och Sally ”ja” till varandra. Det blev ingen ”Runaway Bride” som i filmen med Julia Roberts. Visst minns man scenen när hon kastade sig upp på hästen i stor klänning och brudslöja och sedan red iväg i full galopp från kyrkan.
Film är en stor del av mitt liv även fast jag inte ser lika många filmer per år som för 30 år sedan. Då var film ett sätt att lära sig mer om livet och världen. Dessutom väldigt bra underhållning. Idag är det fortfarande detsamma, men med mer livserfarenhet ser jag saker utifrån nya perspektiv. Ibland kan jag se samma film igen och uppleva den på ett helt nytt sätt eftersom jag samlat på mig mer kunskap.
När jag var i Nice så såg jag ett foto på Charlie Chaplin i samband med filmfestivalen i Cannes. Det fick mig att fundera på vem vår tids Charlie Chaplin är. Jag har ännu inte något bra svar men tänkte att Chaplins filmer under andra världskriget på 1940-talet betydde mycket i svåra och jobbiga tider.
Jag är nöjd med årets sommar. Varma dagar, sol, regn ibland, men inte hela sommaren som det är vissa år. Grönska, blommor och lite lättare vardag eftersom man inte behöver tänka på tjocka jackor, mössa och vantar. Hela fredagen regnade det mycket och det slutade först sent på kvällen. Det torde innebära ett långt och lyckligt äktenskap för Jack & Sally!
Sallys bröllop var fantastiskt fint och hon var så vacker med sin fina klänning och blommor. Lokalen där vi var, fick oss alla känna oss som del av hennes bröllopsdag, som dessutom förde tankarna till orientaliska ”Tusen och en natt”. Det var många på festen, flera hundra. Ett helt team filmade och fotograferade hela kvällen så ni som känner Sally; se på hennes FB. Middagen ville aldrig ta slut – cross cooking med toast Skagen till förrätt – sedan togs den ena rätten in efter den andra i sann Meze anda.
Jag fick även träffa några tidigare kollegor som satt vid samma runda bord. Vänner till bruden fanns även vid samma bord och de sade skämtsamt att de kände sig diskriminerade. Deras män drack vin till maten och kvinnorna skulle köra bilen hem senare på kvällen.
Idag är det augusti och vi är tillbaka till vardagen. Numera brukar även augusti och september vara fina sommar-månader då det blir tillfällen av att fortsätta att vara utomhus. Jag hoppas på det eftersom jag nu har tjejmilen som blir i början av september. Denna ständiga strävan efter bra hållning och joggingsteg.
English
