Svenska…je me reste.
Jag försökte ändra tangentbordet till att skriva på franska men det var inte möjligt. Visste du att när man träffar någon som man tycker om så betyder doft väldigt mycket. Det har förmodligen att göra med att om det blir något kärleksbarn så blir immunförsvaret hos barnet väldigt starkt. Jag har gett upp hoppet om att träffa någon kärlek. Jag har försökt på alla sätt och nu låter jag ödet styra.
Jag tänker tillbaka på år som har passerat. Jag skrev förresten det här brevet i veckan. Har ändrat lite. Det jag skrev har satt igång några funderingar hos mig själv. Alltid svårt att veta vad som är rätt och fel. Och jag tror inte det är bra att välja antingen eller. Det är bättre att ödmjukt inse att verkligheten är komplex och att det oftast inte finns definitiva svar. Det är bara tiden som kan visa.
Brev till mina läsare:
Jag ska berätta för dig att jag har gråtit många kvällar. Mitt liv är inte så som man kan tro. Men jag har alltid varit intresserad av forskning och vill att det går framåt.
Du har förmodligen fått veta att jag försvarade min avhandling, bokstavligt talat. När jag skrev min avhandling tog jag kontakt med x. Vi hade ett möte där jag beskrev mina ideer. Det var för att få de bekräftade. Jag hjälpte honom att stödja samband mellan Campral och glycinreceptorer. Det är ens intuition som till slut avgör hur man går vidare. Jag föreslog att alpha-conotoxin MII sensitive receptors may be involved in regulating sugar craving. This was not mentioned in my thesis, because it needs a rather long elaboration and discussion. My thesis concerned the role of acetylcholine in ehtanol craving/intake. It was just an idea I got during my thesis work, and at that time, it was not accepted by colleagues. It should be presented as a rather interesting hypothesis since sugar intake is responsible for a lot of unhealthy habits among human beings, including myself. This subject should be targeted in new thesis´s for new PhD students. There is a very close connection between alcohol intake and sugar so for the pharmaceutical industry, there is a lot of money to earn.
x och jag träffades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kanske 1 h. Eftersom du kanske har hört så är relationen mellan x och y inte den bästa. Men den kan ha ändrats sedan jag slutade där. Mötet slutade med att jag fick stöd för vetenskapliga konklusioner. Men det slutade även med att jag grät när jag lämnade rummet. Han var inte så nöjd över att jag och y hade skrivit en review artikel. Men x hade sin forskargrupp och y sin. Jag var ju i y’s forskningsgrupp. Och ändå var de samma forskningsgrupp så det var inte helt tydligt.
När jag började min PostDoc så hade jag förstått att de fanns de som tvivlade på att jag kan skriva. Så det blev på något sätt att jag “var tvungen” att visa att jag kan skriva. Det är ganska jobbigt att aldrig bli trodd. Jag fick ett arbete publicerat.
Det arbete jag håller på att avsluta nu rör någonting som jag tror intresserar dig, nämligen fysik i kombination med biologi. Jag vet inte om du har hört hur min PostDoc avslutades. Men det här arbetet är på något sätt att göra upp med vad som hände mig där.
Jag har fått frågor om jag har varit otrogen, men jag har aldrig varit otrogen i ett förhållande. Oavsett vad rykten säger. I mitt fall så låter det bättre att säga att jag har varit otrogen än att berätta vad som egentligen hände.
När det gäller utvecklingen av mätning av acetylkolin så kan jag berätta att y ville att jag skulle börja göra försök innan jag ansåg att metoden var färdigutvecklad. Det tog mig 5 år för mig att ta fram de resultat som finns i min avhandling. Under den tiden så fick jag mycket stor erfarenhet av acetylkolin. Det som jag skulle vilja benämna fingertoppskänsla. Och det är den intuitionen som är svår att läsa sig fram till, nästintill omöjlig skulle jag vilja säga. Ibland måste stolthet sväljas. Så är det.
Jag har alltid haft ett stort intresse av att läsa. Forskning är jag fortfarande väldigt intresserad av så jag kommer förmodligen att skriva några ideer i min officiella dagbok.
Visst skulle man kunna tro att jag är karriärsinriktad, men jag har alltid försökt att hålla mig inom normala arbetstider. Jag har nog jobbat 150% under dagtid för att få fritid. Jag känner att jag inte ska behöva förklara/försvar mitt intresse för forskning och utveckling.
Du har kanske sett att jag har medverkat i bevaring av fertilitet. Det är ett ämne med många, många etiska aspekter. Jag har, pga det som har inträffat mig, inte orkat med eget familjeliv. Eftersom jag är adopterad så känner jag tydligt att ett barn har rätt till två föräldrar. Även om det kanske inte är så diplomatiskt. Och jag anser att man inte ska skaffa barn bara för att man ska. Detta är ett ämne som kan diskuteras i all oändlighet. Men mitt råd till dig: försök att föreställ dig liv om 20 generationer för att få perspektiv. Detta är kanske någonting som din egen familj kan behöva ta hjälp av någon gång i framtiden. Då tror jag att du är tacksam att tekniken finns.
Min plan är förmodligen att skriva en skönlitterär bok. Jag ämnar inte att skriva en bok för att “sätta åt någon”. Jag känner förstås ilska ibland över det som har hänt mig. Så då gäller det att skilja på sak och person.
Det jag skrivit ovan är svar på några frågor som jag tror behöver besvaras av mig själv.
Jag vill att du ska veta att jag har det bra. Jag ser framåt och ser min livserfarenhet som någonting som jag kan använda mig av för att skriva böcker. Det är inte lätt att skriva “vanlig” litteratur så det är därför jag har börjat skriva min “officiella dagbok” och en del på facebook. För att träna. Nu har jag tränat i över ett år så jag ska försöka förverkliga en bok nästa år.
Vänliga hälsningar,
Anna