EnglishUnderbart att sommaren är här. Vi är så välförtjänta av sommaren och ledighet. Jag försöker att hålla i gång träning, även fast det är så varmt, därav min längtan efter salt, och då passar det utmärkt med sill och potatis. Jag hade tur som fick några soliga dagar vid Medelhavet i södra Frankrike innan sommaren tog vid. För säkerhets skull. Jag minns regniga somrar även om de är få.
På något sätt så kändes det tryggt att vara i Frankrike. Just nu är det kravaller där, men polis, och ibland militär stävjar oroligheter. I Sverige blir folk chockerade att se någon militärklädd. President Macron hävdade i tidigt skede av pandemin att vi har en osynlig fiende framför oss. Småpratade lite med mannen i receptionen på hotellet och han sa ”att som alla andra länder så visar Frankrike sympati för Ukraina”. Även fast jag var på semester så hade jag Ukraina i tankarna när jag flög över Alperna.
Jag minns frukostarna i Frankrike. Då bodde jag hos en äkta Madame. Högst upp i huset med tillgång till en liten balkong där jag såg Pyrenéerna varje morgon. Vid frukost drack jag mitt kaffe, åt en croissant eller en petit madeleine till. Sedan var det dags för de fina trapporna, som ni ser på bilden nedan, och därefter bar det av mot universitetet.
Frukosten är fortfarande lika angenäm, försökte här i veckan äta lite baguette med ost och skinka till frukost, men det kan aldrig bli lika gott som i Frankrike. Provade räkor till middag en kväll i Juans les pins som omväxling till fiskbullar till vardags. Det franska köket kan bara inte misslyckas. Även fantastiskt att avnjuta de otroliga tomaterna från Provence med så mycket solljus lagrat.
Väl hemma i Sverige kände jag tacksamhet till Finland som är nybliven medlem i NATO. Våra nordiska grannländer har skyddat oss svenskar i alla tider. Vi har levt två sekel i fred, men Finland, Norge och Danmark vet att krig förekommer med allt vad det kan innebära.
