Author Archives: Anna

Att se dåtid med nutidens ögon

Jag skulle vilja ha mer tid. Visst kan man bli effektivare, men risken finns att själva livet då kommer i skymundan. Det som allt egentligen går ut på. Liv är ju nästintill odefinierbart men beskrivs åtminstone till en del av citatet nedan som är från en av mina lärare i Farmakognosi vid Uppsala Universitet.

Fotot är från Ingboviken där jag lärde mig att simma. Tror jag var fyra år gammal. Jag minns den otroliga lycka jag kände över att äntligen kunna simma och inte bara “koka kaffe”. Tyvärr har jag förlorat alla mina simmärken, däribland simborgarmärket, som man fick allteftersom utvecklingen fortskred. Att simma 200 meter då var som att simma 2 km idag.

Jag skrev tidigare lite om det intressanta ämnet magkänsla, intuition eller vad man nu kan kalla det. Min bok som jag arbetar med kommer jag att fläta samman med det jag skriver här. Det är var min intuition säger mig. Det får helt enkelt ta sin tid. Kanske är det för att det jag skrivit är ett koncentrat av så mycket; att det måste bearbetats ytterligare. Kvalitet framför kvantitet.

Jag blev glad idag för jag fann en sådan fin klänning av en slump. Med renar på. Ibland måste man köpa en present till sig själv.

Önskar en fin kväll!

Anna

 

 

Intense

Jag är sömnig trots väldigt lite träning i kväll. Det har nästan varit tropiskt väder idag med ömsom uppehåll, ömsom, mer eller mindre, skyfall. Dessvärre så har den tropiska värmen uteblivit.

Det var härligt med en promenad, lite löpning och promenad igen. Luften blir skön att andas efter regn. Jag är lagom duktig på datorer, men jag har lyckats att hitta en app som heter runkeeper. Bra med någon som pushar lite. Ikväll var det emellertid bara härligt att få lite frisk luft.

Bon nuit,

Anna

En ny parameter…

Följer mitt blodtryck (diastoliskt/systoliskt) och puls sedan en tid tillbaka. Här ser jag ett tydligt samband mellan träning och resultat. Det blir en form av positiv feedback. Mitt mål är att försöka få lite lägre vilopuls. Den reflekterar bland annat min syreupptagningsförmåga.

Ikväll hoppas jag att jag kan träna intervall och löpning. Jag får se hur dagsformen är.

Ha en bra dag!

Anna

 

Mind flow

Ok. Lovade att jag skulle skriva oftare. Typ varje dag liksom. Kanske. Det här med mind flow är ganska intressant. Vad jag syftar på är en viss känsla som helt plötsligt bara finns där. Den känslan som gör att alla bitar faller på plats. Allt är helt plötsligt utan frågor. Flödet och kreativiteten finns där. Allt verkar självklart. Varför förstod jag inte det här tidigare?

Detsamma gäller så kallad magkänsla. Intuition kanske man kan säga, men det är ju ändå inte riktigt samma sak.  Jag minns från en kurs jag läste för många år sedan att i stort sett alla hjärnans kemiska signalsubstanser kan man även finna i mage-tarm. Sedan några månader tillbaka har jag burit på en känsla på att någonting inte är som det bör vara. Det svåra har varit att definiera vad den här negativa känslan har haft för betydelse. En diffus och odefinierbar känsla. Magkänslan.

En del har nog att göra med den bok jag arbetar med. Jag har lagt ned så mycket tid och tankearbete och nu känns boken så enkel. För enkel.

Idag har jag införskaffat en blodsocker mätare. Jag tycker om att mäta för att kunna se förändring. Det gäller att inte enbart träna, utan nu ska jag försöka att ändra mina kostvanor. Hälsa påverkas så oerhört mycket av kost. Det blir frukt istället för godis till att börja med. Smoothies. Choklad får nog bli kvar. Sådan med hög kakaohalt förstås ;-). Den nyttiga chokladen.

Anna

 

 

Visa vid vindens ängar

Ärligt talat så vet jag inte varför, men jag tänker mycket på tid som varit. Förmodligen alla sommarpratare som lockar fram någonting hos mig. Har dock ännu inte lyssnat på syster Karin. Det är nog också så enkelt att min bok som jag arbetar med undermedvetet håller på att formas. Jag ska bli bättre på att skriva här. Det vävs ihop med min bok.

När jag växte upp var vi ofta på västkusten. Fotot nedan är från Göteborg. Jag tyckte väldigt mycket om salta bad och framförallt var jag mycket fascinerad över att fånga små krabbor som jag egentligen var lite rädd för. Att de skulle bitas. Liseberg besöktes flitigt. Minns att jag upplevde “Nyckelpigan”  på samma sätt som jag idag tycker om Balder. Skräckblandad förtjusning. Borde kanske mäta nivån av enzymet MAO och se om det finns någon biologisk förklaring varför jag tycker om Balder.

Kvällens nyheter berättar om en ubåt som man har funnit på svenskt vatten. Tänker på besättningen. Vem minns inte det tragiska som hände ubåten Kursk.

 

Anna