Svenska
Category Archives: Uncategorized
Hi friends!
Today has been a really nice day compared to yesterday. Blue sky and no rain. I just say lovely.
I listened to the news this morning and today there has been a big demonstration against nazism/racism in Sweden. That is very good news. There was also a discussion about why these negative forces grow, and, most likely, it is due to unemployment. I agree. If you have something to do, then there is no time to think about racism.
I bought some christmas gifts for my brother and parents. And to get into a “christmas mood” I listened to a concert with Loa Falkman and Miah Persson. There is no christmas without “O helga natt”. My father sometimes sing solo in the church so he has introduced my brother and me to christmas music. This christmas, however, the local church is closed. I know many songs by heart, so, a lot of memories comes back.
Finally, before ending this day, I made the classical Swedish dish “Janssons frestelse”. Indeed a temptation and since I have lived in Norway I use some “Kongerøkelse” this evening . I will never forget Norway.
Sweet dreams,
Anna
Hi friends!
What I wrote yesterday may be a little difficult to understand, especially since it is written in Swedish. I don´t want to use so much time to adjust what I have written, I just give an idea. A penny for my thougth 
Today is a rainy day in Stockholm so I am just relaxing and doing some laundry. It was a long time since I just had a day off with no plans at all. Quite nice, actually. It is also the darkest day of the year. Looking forward to some days off during Christmas.
Have a nice day!
Many hugs from Anna
…je me reste.
Jag försökte ändra tangentbordet till att skriva på franska men det var inte möjligt. Visste du att när man träffar någon som man tycker om så betyder doft väldigt mycket. Det har förmodligen att göra med att om det blir något kärleksbarn så blir immunförsvaret hos barnet väldigt starkt. Jag har gett upp hoppet om att träffa någon kärlek. Jag har försökt på alla sätt och nu låter jag ödet styra.
Jag tänker tillbaka på år som har passerat. Jag skrev förresten det här brevet i veckan. Har ändrat lite. Det jag skrev har satt igång några funderingar hos mig själv. Alltid svårt att veta vad som är rätt och fel. Och jag tror inte det är bra att välja antingen eller. Det är bättre att ödmjukt inse att verkligheten är komplex och att det oftast inte finns definitiva svar. Det är bara tiden som kan visa.
Brev till mina läsare:
Jag ska berätta för dig att jag har gråtit många kvällar. Mitt liv är inte så som man kan tro. Men jag har alltid varit intresserad av forskning och vill att det går framåt.
Du har förmodligen fått veta att jag försvarade min avhandling, bokstavligt talat. När jag skrev min avhandling tog jag kontakt med x. Vi hade ett möte där jag beskrev mina ideer. Det var för att få de bekräftade. Jag hjälpte honom att stödja samband mellan Campral och glycinreceptorer. Det är ens intuition som till slut avgör hur man går vidare. Jag föreslog att alpha-conotoxin MII sensitive receptors may be involved in regulating sugar craving. This was not mentioned in my thesis, because it needs a rather long elaboration and discussion. My thesis concerned the role of acetylcholine in ehtanol craving/intake. It was just an idea I got during my thesis work, and at that time, it was not accepted by colleagues. It should be presented as a rather interesting hypothesis since sugar intake is responsible for a lot of unhealthy habits among human beings, including myself. This subject should be targeted in new thesis´s for new PhD students. There is a very close connection between alcohol intake and sugar so for the pharmaceutical industry, there is a lot of money to earn.
x och jag träffades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kanske 1 h. Eftersom du kanske har hört så är relationen mellan x och y inte den bästa. Men den kan ha ändrats sedan jag slutade där. Mötet slutade med att jag fick stöd för vetenskapliga konklusioner. Men det slutade även med att jag grät när jag lämnade rummet. Han var inte så nöjd över att jag och y hade skrivit en review artikel. Men x hade sin forskargrupp och y sin. Jag var ju i y’s forskningsgrupp. Och ändå var de samma forskningsgrupp så det var inte helt tydligt.
När jag började min PostDoc så hade jag förstått att de fanns de som tvivlade på att jag kan skriva. Så det blev på något sätt att jag “var tvungen” att visa att jag kan skriva. Det är ganska jobbigt att aldrig bli trodd. Jag fick ett arbete publicerat.
Det arbete jag håller på att avsluta nu rör någonting som jag tror intresserar dig, nämligen fysik i kombination med biologi. Jag vet inte om du har hört hur min PostDoc avslutades. Men det här arbetet är på något sätt att göra upp med vad som hände mig där.
Jag har fått frågor om jag har varit otrogen, men jag har aldrig varit otrogen i ett förhållande. Oavsett vad rykten säger. I mitt fall så låter det bättre att säga att jag har varit otrogen än att berätta vad som egentligen hände.
När det gäller utvecklingen av mätning av acetylkolin så kan jag berätta att y ville att jag skulle börja göra försök innan jag ansåg att metoden var färdigutvecklad. Det tog mig 5 år för mig att ta fram de resultat som finns i min avhandling. Under den tiden så fick jag mycket stor erfarenhet av acetylkolin. Det som jag skulle vilja benämna fingertoppskänsla. Och det är den intuitionen som är svår att läsa sig fram till, nästintill omöjlig skulle jag vilja säga. Ibland måste stolthet sväljas. Så är det.
Jag har alltid haft ett stort intresse av att läsa. Forskning är jag fortfarande väldigt intresserad av så jag kommer förmodligen att skriva några ideer i min officiella dagbok.
Visst skulle man kunna tro att jag är karriärsinriktad, men jag har alltid försökt att hålla mig inom normala arbetstider. Jag har nog jobbat 150% under dagtid för att få fritid. Jag känner att jag inte ska behöva förklara/försvar mitt intresse för forskning och utveckling.
Du har kanske sett att jag har medverkat i bevaring av fertilitet. Det är ett ämne med många, många etiska aspekter. Jag har, pga det som har inträffat mig, inte orkat med eget familjeliv. Eftersom jag är adopterad så känner jag tydligt att ett barn har rätt till två föräldrar. Även om det kanske inte är så diplomatiskt. Och jag anser att man inte ska skaffa barn bara för att man ska. Detta är ett ämne som kan diskuteras i all oändlighet. Men mitt råd till dig: försök att föreställ dig liv om 20 generationer för att få perspektiv. Detta är kanske någonting som din egen familj kan behöva ta hjälp av någon gång i framtiden. Då tror jag att du är tacksam att tekniken finns.
Min plan är förmodligen att skriva en skönlitterär bok. Jag ämnar inte att skriva en bok för att “sätta åt någon”. Jag känner förstås ilska ibland över det som har hänt mig. Så då gäller det att skilja på sak och person.
Det jag skrivit ovan är svar på några frågor som jag tror behöver besvaras av mig själv.
Jag vill att du ska veta att jag har det bra. Jag ser framåt och ser min livserfarenhet som någonting som jag kan använda mig av för att skriva böcker. Det är inte lätt att skriva “vanlig” litteratur så det är därför jag har börjat skriva min “officiella dagbok” och en del på facebook. För att träna. Nu har jag tränat i över ett år så jag ska försöka förverkliga en bok nästa år.
Vänliga hälsningar,
Anna
Tonight I won´t write much. I´ll just say hey and hope you had a good day. I had the opportunity to speak some French today so a lot of memories from France returned. Je suis tres heureuse. I started to think about the very skilled Professor Jean-Pierre Changeux. I have read a lot about his work and he is very clever. He has shown how different acetylcholine receptors (subunits) are built, to the smallest molecule (nanometer size, I think). This is very important information for pharmaceutical companies. It will be very “easy” for them to target specific receptors to modulate behavior and/or/etcetera physiology.
So tonight I will spend a few minutes to further write on my theoretical pharmacology. I will from now on modulate and add some information to what I previously have written.
Bon nuit
Anna
I am in Uppsala waiting for train departure to Stockholm. Traveling with SL as usual. Rainy and gray day. I have stayed with my parents during the weekend. It has been so nice to take Lady for a walk. Blue sky and cold weather. For every step you take you hear the snow under your feet. December is here. Have you ever noticed what fun it is to see dogs meeting snow? At least the very first time. We also went to the cemetery to give light to some candles. Important to have in mind that life is fragile. I remind myself.
I have also watched slalom and Cross country skiing from St Morris. Charlotte Kalla shows very good skiing. Norway was very strong. Since I skied quite a lot during my adolescence, I like watching championships.
My mother has Alzheimer’s disease, and as you know, this is a rather common disease, an it is a disease that affects family a lot. I would like that my parents can live in our home as long as possible. That is most human. I joined a community that informs families about this complex disease and this fund also support research. Read in the local newspaper this morning that research is making progress.
Being big sister means a lot of responsibility.
I also have to take care of my self. I always try to act as a stewardess like when they inform about flight safety. First you have to help your self, then you can help children and people around you.
So, concerning myself. I have got double messages regarding cancer or not. Tests can be false positive or false negative. Since I am educated in this field, I know that this can be the results. However it is very rare, most methods are reliably and it depends on what method you use. That is why you need to validate a method to find its accuracy.
I saw Marie Fredriksson, half of Roxette, on TV. From what I can see I understand she has suffered during a lot of years due to a cancer diagnosis.
I know exactly how she feels to have cancer. And I know how it feels to hear that you don’t have cancer. It takes time to understand.
People are different. Some get happy directly after a such a relief. Some people, like me, needs time to reflect and let the information slowly reach the conciosness. People are different, please understand, and try to slowly accept that.
Pscycoimmuniology is a very interesting new field of research, and knowledge is difficult to prove. In brief, it is you attitude affecting how you feel. Saw they have started a research group in Lund. My attitude today is to believe that I am perfectly well.
I know that I need to loose weight because that is for sure that it decreases quality of well being. Since I soon turn 40, I know that the risk for health problems is increasing. But if I start to think “beach 2014” I have a realistic goal.
I am very happy if you leave some comments. What is you life philosophy? This is a site for freedom of speech. What you should have in mind is that it is very important to have a polite and respectful tone when you make comments. Then you will get nice answers back and a discussion, rather than a fight, can be held. Let’s remember politeness.
Have a wonderful Sunday,
Anna
I am staying up quite late tonight. Soon going to sleep. I told you previously that I am diagnosed with cancer. Tomorrow I will go to the doctor for a check up.
I have learnt to live with this. That is why I try to enjoy all moments of my life. I will make the best out of my life. I do not have any suicidal thoughts, maybe you thought of that Vanessa.
Sweet dreams
Anna
