Orion

Ett lite lättare kåseri & kvällsdrömmeri.

Jag har jobbat idag och det är ganska skönt att bara vara hemma och mysa. Ikväll så syns stjärnhimmelen ganska bra trots att det är mitt i Stockholm. På landet är himmelen så otroligt vacker. Det blir en annan dimension eftersom det är få lysen. Brukar se stjärnhimmelen när jag promenerar med vovvarna på kvällen. Då går det knappt att urskilja några stjärntecken. Det är så många stjärnor.

När jag växte upp så var december månad en av de mest spännande månaderna på hela året. Träna inför luciatåg. Lära sig verser utantill. Skriva verserna på pappers manschetten ifall man skulle glömma. Stearin som föll på glittret som slingrade sig kring ljuset, som gjorde att man ändå inte kunde läsa vad man hade skrivit på manschetten.

Baka lussekatter, pepparkakor. Syltor, julkorvar, julskinka, inlagd sill, vörtbröd. Det var ett dignande julbord. Det mesta hemlagat. På kvällen var det risgrynsgröt med den obligatoriska mandeln. Det som blev över lämnade vi utomhus på gården till tomtarna. Precis som i filmatiseringen av dikten “tomten”. På något mystiskt sätt blev alltid fatet tomt. Tomten fanns någonstans i faggorna.

Jag var trogen följare av alla julkalendrar. Missade inte ett avsnitt. Eftersom jag har viss förkärlek till sagor så minns jag bäst den grekiska mytologin. De grekiska gudasagorna var fascinerande och även att lära sig olika stjärntecken. Jag kommer ihåg ett fåtal, däribland Orion som jag ser från mitt fönster och som gör mig sällskap ikväll.

Bon nuit mes amis,

Anna