SvenskaDet är mitt i vackra sommaren. Värme och ljusa kvällar. Som man har längtat. Den kalla vintern är bortglömd. Hur man än anstränger sig för att minnas vintern så trängs det bort av sommarens närvaro. Just nu så existerar inte vinter. Bara, bara sommar. Äntligen.
Det råder någon form av undantagstillstånd på sommaren. Ingemansland. Att bara vara och känna nuet. Just nu. Detta ögonblick. Promenader. Se smultron vid vägkanten som väntar på att träs på strå. Ibland syns ett rådjur vid en skogsglänta. Och om det vill sig riktigt väl, vilket det gjorde för några dagar sedan, så får man se älg. Den mumsade friskt i lugn och ro på ny grönska.
Det här med sommarlov från skolan sitter kvar. Minnena finns av de oändliga sommarloven. Jag börjar sakteliga känna lust för att skriva igen. Den måste finnas där, lusten. De varma ljumma sommarkvällarna hjälper mig på traven. Det är mycket som ska hinnas med, men kraven är mindre på sommaren. Glass istället för träning. Njutning. Det får bli mer träning framåt hösten igen.
Att jag kunde bli så less på min bok. Jag ville inte se den. Men det är nog som en deg som måste få jäsa för att den tids nog ska få gräddas och avnjutas. Snart så ska jag återigen stifta bekantskap med personerna i boken. De, som jag hade blivit så fäst vid.
Jag fångade några foton i helgen på den vackra grönska som är just nu. Åkrarna är fina. Det är förmodligen inte så uppskattat, men det var i alla fall en häftig kontrast med blåklint i årets skörd. Det kom även ett efterlängtat regn för den torka som är i skog och mark. Bra för den stundande svampsäsongen.
Med önskan om en fortsatt fin sommar.
Anna
