Tillbakablick och perspektiv

Ikväll så måste jag skriva på svenska för att få den rätta nyansen. Det kräver lite mer tankeverksamhet att skriva på annat språk än modersmålet.

Verkar ha hänt lite säkerhetspolitiskt under dagen. På 1980-talet så var det ju många minkar i Stockholms skärgård. Något som man verkar se över igen.

Jag slutade jobba lite tidigare idag och det gav möjlighet till olika aktiviteter. Träning. Men också lyssna till en pianokonsert.

Ibland är det märkligt hur man kan minnas. Vet inte varför, men ikväll gick mina tankar till ett vetenskapligt möte som jag var på i Prag för många år sedan. Jag var där med min handledare Professor Jörgen Engel. Av tradition så brukar det arrangeras konserter mm i samband med vetenskapliga möten. En av kvällarna så var det en orgelkonsert i en av de många kyrkorna som finns i Prag. Otroligt vacker kyrka. Pampig. Jag hade varit i Prag tidigare så jag kände till en hel del av dess historia. Det är en av de vackraste städer jag har varit i. Kanske återigen, för att det finns så mycket historia i staden. Man brukar tala om historiens vingslag. Det kan man verkligen känna där.

Min handledare undkom det hemska som hände under andra världskriget. Mycket i Prag kretsar kring andra världskriget. Men även mycket längre tillbaka i tiden med svenska inslag. Jag minns att Jörgen brukade köra sin mamma, mer eller mindre, runt hela Europa under sommarloven för att, antar jag, minnas. Göra sig påmind om historia.

Konserten ikväll påminde mycket om orgelkonserten i Prag. Det var många av judisk härkomst som var med på konserten i Prag. Jag minns att det var några kvinnor som skred fram i stora pälsar för att sätta sig i bänkarna och avnjuta konserten. Känslan som jag upplevde den kvällen är väldigt svår att beskriva. Kanske därför jag måste skriva på svenska. En känsla av förakt mot det omänskliga som skett under andra världskriget och samtidigt fanns det en underförstådd samrådan i församlingen att någonting sådant aldrig skulle få ske igen. Man sa det inte för det behövde inte sägas.

Märkligt, hur minnen kan göra sig påminda. Vacker konsert ikväll. Väldigt fin. Musik, särskilt flygel, som jag inte kan leva utan.

Sweet dreams,

Anna

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *