Visa vid vindens ängar

Ärligt talat så vet jag inte varför, men jag tänker mycket på tid som varit. Förmodligen alla sommarpratare som lockar fram någonting hos mig. Har dock ännu inte lyssnat på syster Karin. Det är nog också så enkelt att min bok som jag arbetar med undermedvetet håller på att formas. Jag ska bli bättre på att skriva här. Det vävs ihop med min bok.

När jag växte upp var vi ofta på västkusten. Fotot nedan är från Göteborg. Jag tyckte väldigt mycket om salta bad och framförallt var jag mycket fascinerad över att fånga små krabbor som jag egentligen var lite rädd för. Att de skulle bitas. Liseberg besöktes flitigt. Minns att jag upplevde “Nyckelpigan”  på samma sätt som jag idag tycker om Balder. Skräckblandad förtjusning. Borde kanske mäta nivån av enzymet MAO och se om det finns någon biologisk förklaring varför jag tycker om Balder.

Kvällens nyheter berättar om en ubåt som man har funnit på svenskt vatten. Tänker på besättningen. Vem minns inte det tragiska som hände ubåten Kursk.

 

Anna

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *